Konsten att välja typsnitt

Ett typsnitt kan både hjälpa och stjälpa en produkt eller ett budskap. Vidare finns det enorma mängder typsnitt att välja på och du kan dessutom skapa egna. Med en dos baskunskap blir du snabbt vän med bokstäverna.

Synlig eller osynlig typografi

All text kommunicerar. Börja därför med att fundera på vilken vikt du vill ge till just dina bokstäver. Det är här synlig och osynlig typografi kommer in. Synlig typografi är den som förstärker ditt budskap genom exempelvis starka färger, grövre tjocklek och annorlunda komposition. Den synliga typografin väcker uppmärksamhet och tar plats, den används därför oftast i marknadsföringssyfte, mest typiskt i reklamsammanhang och på löpsedlar. Osynlig typografi är tänkt att göra det motsatta. Utformningen syftar inte till att stjäla uppmärksamhet från innehållet utan finns där bara för att leda läsaren genom en text. Tänk löptexten i en dagstidning.

Hitta ditt sammanhang

Oavsett vilken väg du väljer bör du fundera på vilket sammanhang du verkar i. Du behöver nämligen ta hänsyn till mottagarnas förförståelse och få koll på vilka tänkbara associationer olika typsnitt kan framkalla hos läsaren. Att ha ett för barnsligt typsnitt till allvarliga ämnen kan underminera budskapet du vill får fram, och givetvis tvärtom. Hos de flesta företag blir typsnittet en självklar identitetsbärare, det kan därför vara en bra idé att ta en svängom hos konkurrenterna för att se vilka typsnitt som nyttjas där.

Läsbarhetsreglerna och varför du kan strunta i dem

En annan solklar komponent att ha koll på är läsbarheten. Det har sedan urminnes tider dividerats om vilka typsnittsfamiljer som lämpar sig bäst i olika kanaler. Och en kort avstickare för den som inte minns: de mest kända familjerna är Antikvor och Linjärer. Antikvor är teckensnitt med seriffer, alltså bokstäver med klackar på, och används oftast i löptext då de har hög läsbarhet. Två av de vanligaste är Times New Roman och Garamond. Linjärer är teckensnitt utan seriffer och dessa lämpar sig oftare för rubriker eller text som ska visas på bildskärm. Helvetica och Arial är bland de mest populära.

Men, nummer 1.
Senaste årens forskning visar att det egentligen är vår läsvana som bestämmer vad som är tydligast. Oavsett seriff eller inte. Faktorer som radlängd och radavstånd har större inverkan på vår läsförmåga. Gränsen håller också på att suddas ut vad det gäller vilka typsnitt som endast bör användas på skärm eftersom vi i högre utsträckning idag läser mer på skärm än i tryckta produkter. Därför blir målgruppens vana ditt trognaste riktmärke ibland fonterna.

Men, nummer 2.
Det perfekta typsnittet finns inte. Det är onekligen viktigt men inte viktigast. För att få fram ditt budskap krävs en kombination av allt från färgsättning och kontraster till sammanhang och timing.

Kraftfulla typsnitt är minst lika viktiga som färg- och bildmanér.

Typsnitt i praktiken

Några företag har verkligen knäckt koden och lyckats med konststycket att bli ett med sina bokstäver.

IKEA är ett exempel. Kantigt, komprimerat och i versaler. Företagets typsnitt andas det som är grunden i deras affärsidé – platta paket med nästan barnsligt roligt, enkelt och instruktivt innehåll.

Sedan har vi parfymmärket Chanel. De jobbar med tunga slagkraftiga tecken som snarare för tankarna till industrier och hänvisningsskyltar än festligheter och galamiddagar. De hade istället kunnat göra som flera konkurrenter och använt snirkliga romantiska scriptertypsnitt – vilket hade varit den logiska vägen att gå. Men de valde att gå sin egen väg och deras kraftfulla versaler och lekfulla linjärer är idag ikoniska inom typografin – friskt vågat, allt vunnet.

Idag går i princip alla större globala företag mot linjära typsnitt med någon form av egen touch – och det har blivit allt svårare att sticka ut. Mycket beror på att typsnitten ska fungera sömlöst genom alla enheter och ju mindre ytan är att kommunicera på, desto svårare är det att använda serifer och detaljer. Här finns en jättemöjlighet att tänka utanför boxen och skapa sin egen framgångssaga.