Så undviker du pixliga bilder vid tryck

Bildens upplösning spelar stor roll, särskilt vid tryck. Genom att ha koll på betydelsen av DPI, PPI, LPI och megapixel behåller du skärpan från skärm till papper. Men först behöver du veta vad en inch är. Inch betyder tum på svenska och är en måttenhet som används inom den grafiska världen. En tum är 2,54 centimeter lång.

DPI och PPI

DPI, dots per inch eller punkter per tum på svenska, bestämmer hur många punkter skrivaren kan skriva ut per tum. PPI står för pixels per inch, pixlar per tum, och anger pixeltäthet på en bild.

Dessa förkortningar är systerbegrepp som handlar om utskriftsupplösning, det vill säga hur stor utskriften ska bli.

Enkelt förklarat kan man säga att eftersom din skrivare inte har en egen uppfattning om hur stor en digital bildpixel ska bli vid utskrift behöver den en instruktion från dig. Det är det DPI- och PPI-värde handlar om. Det är en siffra som lagras ihop med filen så att skrivaren kan ställa in pixelstorlek, alltså hur många pixlar som ryms längs en tum. Ju fler pixlar du klämmer ihop på en tum, desto större PPI-värde och därmed bättre utskriftskvalitet.

Skillnad på webb och tryck

En bild som ska publiceras på nätet behöver i teorin inte bry sig om skrivarinstruktionen. I praktiken behöver informationen finnas där ändå men det spelar ingen roll om du skriver 10 eller 200 PPI. Av historiska skäl använder många ofta 72 PPI. Måttet härstammar från den första Macintosh-datorn och har levt kvar som en slags sanning om bilders upplösning.

Men det som egentligen styr storleken på en bild på webben är skärmupplösningen. Skärmen vet ju nämligen själv hur stor den är, den behöver inga instruktioner.

Det snåriga är att även skärmupplösningen anges i PPI.

Standard på vanliga datorskärmar är idag runt 100 PPI och bärbara datorer 150 PPI. Retina-skärmar har betydligt högre PPI, ofta runt 300. Det är därför den upplevs som väldigt detaljrikt. För att undvika att exempelvis din logotyp blir pixlig på en retinaskärm ska du spara den i SVG. Läs mer om filformat.

Webben kräver lägre PPI än papper, främst på grund av att du kan bakgrundsbelysa din datorskärm och därmed överbrygga glappen mellan pixlarna med ljus.

Megapixel – måttet vid fotografering

Megapixel är ett mått på digitalkamerors bildstorlek, det vill säga kvaliteten på bilden. Många pixlar ger högre kvalitet, färre ger lägre kvalitet.

Du räknar ut en bilds megapixel genom att multiplicera antalet pixlar i basen och höjden med varandra. Exempel: 3 000 x 2 000 = 6 000 000 pixlar. Det i sin tur är lika med 6 megapixel. Det går alltså en miljon pixlar på en megapixel.

Här är några riktmärken som hjälper dig hålla tungan rätt i mun om du vill bibehålla bäst skärpa vid utskrift:

• En bild på 6-8 megapixel bör inte tryckas större än A4-format.
• En bild på 10-16 megapixel bör inte tryckas större än 40×60 cm.
• En bild på 18-24 megapixel bör inte tryckas större än 70×100 cm.

Exempel: 3 000 x 2 000 = 6 000 000 pixlar. Det i sin tur är lika med 6 megapixel. Det går alltså en miljon pixlar på en megapixel.

När du har för många pixlar på fickan…

I takt med att den digitala tekniken går framåt har också bilderna vi tar med exempelvis mobiltelefonen fått betydligt bättre kvalitet. Vi kan utan problem printa dem på ett A4-ark. Tar du dessutom bilden med en systemkamera kan du printa den dubbla storleken. Du har alltså tacksamt nog fler pixlar per tum än vad du behöver för att resultatet ska upplevas skarpt.

… och när du har för få

Vi har alla stått där med en för liten bild. Kanske är den tagen med en gammal kamera eller är lånad från nätet där mindre bilder minskar laddningstiden på sidan. Om du ändå vill skriva ut den har du förmodligen för få pixlar att leka med. Avstånden mellan dem är för stort, det vill säga tätheten är för låg. Det finns två enkla men inte klockrena lösningar. Den ena är att dra upp bildens storlek ändå och leva med pixligheten. Den andra är att skriva ut bilden i dess originalformat. Du skulle dock kunna runda problemet genom att vektorisera bilden vilket gör den skalbar.

Det finns flera företag inom artificiell intelligens (AI) som jobbar på att lösa problemet med för få bildpunkter. Målet är att utveckla algoritmer som vid förstoring själv räknar ut färg och fyller i bildpunkter i en bild.

Högupplöst vs lågupplöst

Nu har vi nämnt begreppen högupplöst och lågupplöst. Det kan låta som ett objektivt värde men det är det faktiskt inte. En bild är högupplöst om den innehåller tillräckligt många pixlar för att skrivas ut med 240 pixlar per tum i önskad storlek. Det motsvarar 100 pixlar per centimeter.

Men så har vi den där lilla detaljen om ”önskad storlek”. Det innebär att en bild kan anses vara högupplöst om den är 1000 pixlar bred och ska tryckas på 10 cm men den kan även vara lågupplöst om den ska tryckas på 30 cm.

Om du inte vet hur stort bilden ska skrivas ut men behöver lämna ifrån dig vad någon annan kallar en högupplöst bild är tumregeln följande: om bilden är tagen med en modern kamera och är minst 2500 pixlar på den längsta sidan så är den högupplöst i de flesta fall.

LPI – lines per inch (rasterpunkter per tum)

Slutligen har vi kommit fram till LPI. Det är en måttenhet som beskriver rastertäthet, vilket betyder hur många punktlinjer som ryms inom varje linjär tum. Det innebär att skrivaren delar upp bilden i ett rutnät för att ge varje ruta en ton vid utskrift. Ju tätare raster desto finare detaljer kan återges, förutsatt att bildens upplösning är tillräckligt hög. Högre täthet ställer också krav på högre kvalitet på papper. En dagstidning som trycks på obestruket dagstidningspapper har vanligen 85 LPI medan en laserskrivare oftast ligger på cirka 100 LPI. Tidningsmagasin kör cirka 170 LPI.

För att kunna trycka en bild på papper med bra kvalitet krävs att bildens PPI är minst två gånger större än rastertätheten. Eftersom de flesta tryckerier använder skrivare med 150 LPI brukar det vara en bra måttstock att alltid leverera bilder med minst 300 PPI.

Avståndet spelar stor roll

I slutändan är det helhetsupplevelsen som räknas. Målet är alltid att betraktaren inte ska se pixlarna eftersom det stör ögat. Kom ihåg att ju längre ifrån du tittar på något desto lägre PPI kan bilden ha. Annonserna du ser på väggarna i tunnelbanan kan ha lägre upplösning tack vare att vi ser dem på längre avstånd. En tidningsannons behöver istället ha högre upplösning eftersom vi ser den på max en armlängds avstånd. Du behöver alltså ta avståndet i beaktning utöver allt du nu kan om teknikaliteterna. Se rekommendation i tabellen nedan.

Artikelns källor är bland annat hämtade från:

• adobe.com
• moderskeppet.se
• wikipedia.se