Bättre läsbarhet på papper än skärm

Det är bättre läsbarhet i pappersform jämfört med i digitala miljöer enligt en ny metaanalys med flera studier. Om man läser ett dokument på papper istället för skärm så blir det lättare att ta åt sig informationen.

Minskad läsförståelse på digitala texter

Forskning omfattandes 170 000 personer visar att det är lättare ta till sig information i pappersform jämfört med via en skärm. Forskarna har tittat på flera studier som genomfördes mellan 2000-2017 med fokus på läsförståelse – där papper kommer ut som en klar vinnare.

I takt med att samhället blir mer och mer digitaliserat kan det ses som en självklarhet att tidigare papperstunga sätt att tillskansa sig kunskap med tiden skulle gå i graven. Men nu ser det ut som att din läsförståelse och inlärning kan ta skada om du bara lär dig bakom datorskärmen. Analysen pekar på problem i hur digitala miljöer påverkar vår läsförståelse, något som tidigare teorier har bortsett från. Så vad har analysen kommit fram till och vad innebär det för oss som spenderar mycket tid i digitala miljöer?

Vi har gått igenom analysen och listat några av de viktigaste punkterna:

1. Läsförståelsen av digitala texter jämfört med tryckta texter har blivit lägre de senaste 18 åren – något som troligtvis kommer fortsätta i takt med att den digitala teknologin blir vardag i allt fler människors liv.
2. Många skolor har digitala utbildnings- och bedömningssystem. Med det sagt visar resultat i analysen att digitala miljöer inte alltid är anpassade för att uppmuntra djupare läsförståelse och inlärning.
3. Många digitala kanaler vi interagerar med är designade för att vi ska få snabb belöning, till exempel antalet likes på en post i sociala medier. De som nästan enbart interagerar via digitala medier på det här sättet kan få svårt att engagera sig i svårare uppgifter som kräver mer uppmärksamhet, till exempel läsförståelse.
4. Analysen visade att läsförståelsen kunde påverkas negativt om läsaren behövde skrolla när de läste digitala texter. De som läste icke-skrollande texter överträffade de som behövde skrolla. Värt att nämna är att just de studierna gjordes för över tio år sedan och ett utvecklat webb-beteende kan förstås påverka resultaten.
5. Inlärning i digitala miljöer påverkades av tidspress, däremot såg man ingen påverkan vid fri tidssättning. Man kunde även se att tidspress inte var begränsat till inlärning, utan även gällde andra områden som till exempel förmågan att lösa problem.
6. Digitala medier kräver mycket mer av läsaren i form av att kunna söka och navigera, tänka kritiskt och kunna göra flera saker samtidigt. Detta kräver en högre grad av uppmärksamhet och kunskap som inte är utvecklad hos barn och vuxna när de enbart läser digitala texter.
7. Användare är vana att skumma igenom digitalt innehåll vilket kan leda till svårigheter att ta in mer komplicerat material.

Analysen avslutas med:
”In conclusion, it is clear that digital-based reading is an unavoidable part of our daily lives and an integral part of the educational realm. Although the current results suggest that paper-based reading should be favoured over digital-based reading, it is unrealistic to recommend avoiding digital devices. Nevertheless, ignoring the evidence of a robust screen inferiority effect may mislead political and educational decisions, and even worse, it could prevent readers from fully benefiting from their reading comprehension abilities and keep children from developing these skills in the first place.”

Hur kan vi öka den digitala läsförståelsen?

Idag växer människor upp omgiven av digital teknologi – vilket borde leda till ökad läsförståelse i digitala miljöer, eller i alla fall minska gapet där digital inlärning kommer upp i nivå med pappersbaserad inlärning. Men så är inte fallet – den digitala läsförståelsen har inte blivit bättre oavsett vilken åldersgrupp man tittar på. Med en allt mer digitaliserad jobb- och skolmiljö rekommenderas det i analysen att mer krut läggs på läsförståelse i digitala medier, samt att politiker och beslutsfattare får en större förståelse för hur de ska utveckla effektiva digitala miljöer för lärande.

Vissa digitala kanaler, till exempel sociala medier, har enligt analysen skapat beteenden där ytliga interaktioner belönas. Och ju mer användare interagerar med digitala miljöer på detta sätt – ju svårare blir det att engagera sig i djupinlärning och svåra uppgifter. Skolor borde därför tänka efter en gång extra innan de introducerar digitala läsverktyg i klassrummen.

Läsa digitalt eller på papper – vad är bäst?

Digitaliseringen är här för att stanna. Skolor och utbildningar som använder digitala hjälpmedel kommer troligtvis inte minska utan bara bli fler. Men, vi står vid ett skifte där den digitala inlärningen inte hänger med i sin egen utveckling. Det handlar om att komma ikapp med processer för att effektivisera digital inlärning. Fram till dess pekar analysen på pappersbaserad inlärning som bästa alternativet för att nå bästa läsförståelse. Även om det är lockande att använda sig av datoriserade studiemiljöer drar en av studierna slutsatsen att studenter kan visa bättre resultat om de får pappersbaserad undervisning istället för digital.

Hela forskningsartikeln finns publicerad på uv.es med fullständig källförteckning.