Söta våfflor och slarviga uttal

Den 25 mars hettar vi svenskar upp våra våffeljärn för att fira Våffeldagen. Men vet du varför vi firar Våffeldagen och var våfflor kommer ifrån? Vi har tagit fram svaren och lärt oss saker som att Våffeldagen ursprungligen är en kyrklig högtid och att namnet troligtvis har kommit till genom felaktigt uttal.

Varför vi firar Våffeldagen

Våffeldagen är en tradition med kristna rötter. I den kyrkliga kalendern förekommer Vårfrudagen som även ibland kallas för Marie bebådelsedag. Enligt evangelierna fick jungfru Maria på denna dag veta av ärkeängeln Gabriel att hon var havande med Jesus. I kristna länder har Vårfrudagen firats åtminstone sedan 600-talet och infaller den 25 mars varje år – nio månader före julafton. Fram till 1953 var Vårfrudagen en röd dag i den svenska almanackan.

Men hur gick vi från Vårfrudagen till Våffeldagen?

Man tror att namnet Våffeldagen kommer från att Vårfrudagen uttalades felaktigt. Lite som ”viskleken” man lekte som barn. Man tror att Vårfrudagen kom att uttalas folkligt som Vafferdagen, därifrån gick det över till att bli Vaffeldagen och slutligen så till Våffeldagen. Lite förvirrande kanske? Vi förstår, men visst låter det trevligare med namnet Våffeldagen.

Var kommer våfflor ifrån?

Våfflor har lagats i Sverige ända sen medeltiden. Till en början gräddades de i rektangulära järn som lades direkt på den öppna elden. De runda våffeljärnen med de rutiga hjärtformerna som vi är vana vid idag kom till vid slutet av 1800-talet. Ingredienserna vitt vetemjöl, ägg, smör, vispgrädde och sylt utgjorde på den tiden ofattbara lyxvaror för de flesta i det svenska bondesamhället. Idag finns det flera sätt att tillaga våfflor och bara fantasin sätter gränser för hur din våffla tillagas.