Behåll färgen genom hela produktions­kedjan

Tänk om Facebook-blå ständigt hade varierat, då hade det varit svårt att skapa en färgreferens som hela världen idag kan relatera till. Att lyckas bibehålla en färgnyans i alla kanaler är en konst – med bra grundkunskaper kan du bemästra den.

Färgmodeller – RGB och CMYK

Färgmodellerna, ibland kallade kulörmodeller eller färgblandningar, styr förhållandena mellan färger. Det finns många olika modeller men de två kanske mest kända är RGB och CMYK.

RGB – Red, Green, Blue

RGB är en så kallad additiv färgmodell, det vill säga att rött, grönt och blått ljus blandas för att återskapa olika färger. RGB används exempelvis i bildskärmar. Där klustras röda, gröna och blåa ljusdioder i grupper om tre och ju mer du ökar ljuset på skärmen desto ljusare blir färgerna. Vid full effekt får du vitt. Eftersom du kan kontrollera ljusflödet kan du visa fler färger än vad CMYK-systemet klarar.

CMYK – Cyan, Magenta, Yellow, Key (Black)

CMYK, ofta kallat fyrfärg används till det mesta i tryckväg, allt från reklamblad till vepor. CMYK är till skillnad från RGB en subtraktiv färgmodell. Det innebär att tryckfärgerna Cyan, Magenta och Yellow blandas och ju mer av färgerna du tillför desto mörkare blir det. Man subtraherar alltså färger från varandra tills man får något som liknar svart. Dock blir det aldrig full svärta. Där kommer svart (K) in.

Skapa nattsvart

För att få till kompakt superdupersvart ska du ställa in olika färgvärden beroende på tryckteknik. För digitaltryck gäller det att nolla alla värden förutom svart, den drar du på till 100%. Det här sparar också på de andra färgpatronerna som annars jobbar i onödan då resultatet ändå inte blir så svart som du önskar.

Vid offsettryck kan du istället laborera fram något som vi oftast kallar för Rich Black, ett exempel är 70% C, 35% M, 40% Y och 100% K. Det innebär att skrivaren slänger på ytterligare färg utöver svart vilket ger mer tryck i svärtan och därmed upplevs den djupare. Det här lämpar sig inte för tunna linjer eftersom det är mer färg som ska samsas på en liten yta utan används oftast på större mörka partier.

Få fart på ljusheten

För att få ljusare färgtoner i CMYK måste färgerna tryckas med vitt mellan färgpunkterna – det kallas raster. Det är mängden vitt som gör tonen ljusare eller mörkare. Ju större färgpunkter desto mörkare färg. Det här blir väldigt tydligt i dagstidningar som oftast trycks med lägre upplösning och därmed får mer synliga färgpunkter.

Större filformat

Om du ska publicera bilden på webben bör du spara filen i RGB eftersom CMYK ger cirka fyra gånger så stor filstorlek, det hämmar i sin tur laddningstiden på webbsidan. Mer om filformat

Färgrymd – mängden färg som ryms i en färgmodell eller i ett färgsystem

Om färgmodellerna är ramen så är färgrymden det antal färger som ryms där i. Utgångspunkten för alla färgrymder är egentligen vårt eget öga. Ingen enhet, så som skrivare eller skärmar, kommer ens i närheten av att kunna tolka mängden färger som våra ögon uppfattar. De påhittade färgrymderna gör dock vad de kan för att spegla vårt spektrum.

Två vanliga färgrymder – Adobe RGB och sRGB

Beroende på vilken röd, grön och blå färg du väljer kan du skapa olika färgrymder. Två av de vanligaste är sRGB och Adobe RGB.

Adobe RGB designades av Adobe för att matcha de flesta färger som används av CMYK-skrivare. Den används i högre utsträckning inom grafisk produktion, just eftersom konverteringsmöjligheten till CMYK är större än i många andra färgrymder. Den utnyttjar exempelvis de gröna nyanserna i större skala vilket innebär att om du har bilder med grönt som bas, exempelvis naturbilder, så får du högre mättnad och styrka i det gröna. Adobe RGB återger lite mer än hälften av ögats kapacitet.

sRGB skapades av HP och Microsoft specifikt för skärmar, skrivare och webben. sRGB uppfattar ett något mindre spektra än Adobe RGB.

Adobe RGB

sRGB

Varje enhet har en unik färgrymd

Alla enheter (skärm, skrivare etcetera) har en unik färgrymd som bestämmer vilka färger just den enheten kan återge. Enkelt uttryckt; vilka grundfärger den enheten har. Vad som är 100 procent rött på en skärm är inte samma på en annan. Man skulle kunna säga att enheterna pratar samma språk men har olika dialekter.

Varje program har flera arbetsfärgrymder

Det är inte bara enheterna som tolkar färgerna olika. Det gör även programmen du behandlar exempelvis en bild i, mest kända programmet är troligtvis Photoshop. För att programmet ska tolka din röda rätt behöver även färgrymden du arbetar i ställas in. Här kommer ett mindre känt systerbegrepp in – arbetsfärgrymd.

Att välja rätt färgrymd

Det här är inte helt enkelt. Om du inte vet var din bild eller produkt ska ta vägen är det hetaste tipset att använda sRGB. Det är den absolut vanligaste färgrymden och de flesta använder den utan att ens veta om det. En parantes i sammanhanget är också att de flesta webbläsare struntar i din inställda färgrymd. De förutsätter helt enkelt att alla bilder är tagna och sparade i sRGB. Det innebär att en bild som sparats i Adobe RGB inte kommer att återges rätt. Snopet, eller hur.

Generellt sett säger man att sRGB lämpar sig vid webbpublicering medan Adobe RGB är för tryck. Så om du vet hur din bild ska publiceras kan du göra ett mer medvetet val.

”Risken” med att välja fel färgrymd

Men det finns egentligen ingen fel färgrymd. Rent krasst gör deras olikheter ”bara” att du i slutändan antingen har för få färger att tillgå eller att du har tillgång till färger som inte kan återges.

De flesta bildovana personer skulle därför välja Adobe RGB eftersom den har större färgrymd. Att kasta bort färger verkar ju dumt. Men bara för att Adobe RGB kan återge fler färger än sRGB är det inte lika med att det är bättre. Majoriteten av alla bilder innehåller nämligen inte extremer i färgskala. Slutprodukten behöver därför inte påverkas nämnvärt av färgrymden. Det är som i exemplet ovan med naturbilden, ju intensivare färgnyanser desto större påverkan får färgrymden på den visuella upplevelsen.

Konvertera mellan RGB och CMYK inför tryck

Om du nu har gjort ett val av färgmodellen RGB men av någon anledning behöver konvertera den till CMYK så är det görbart, dock med ett litet riskmoment. Det kan nämligen uppstå färgskillnader som beror på det här med färgrymderna igen; CMYK kan inte gestalta alla färger som RGB kan skapa. Det blir därför ett bortfall av färg som, om det vill sig illa, kan få synliga konsekvenser på din trycksak.

Om du vill konvertera CMYK till RGB uppstår ett annat problem. CMYK kan inte återskapa en exakt RGB-färg och färginformationen från CMYK kommer därför ligga kvar. Kontentan är att om du har börjat i CMYK är du också låst till dess färgrymd. Det behöver i sig inte vara något negativt men det är bra att ha koll på.

Beställ alltid ett provtryck om originalet är gjort i RGB för att vara säker på hur slutprodukten kommer att se ut.

Färgprofil (ICC-profil) – särskilt viktigt vid tryck

Färgprofilen är en beskrivning av grundfärgerna som används i en enhet och är egentligen bara en numerisk presentation av en färgrymd. Den översätter färgerna till siffror som kan tolkas av nästa enhet. Profilens uppgift är att simulera trycket på din skärm så att du vet hur slutprodukten kommer att se ut. Om vi fortfarande leker med tanken att enheterna talar samma språk men olika dialekter så är färgprofilens syfte att se till att de börjar prata samma dialekt också.

De flesta färgprofiler finns i formen av ICC-profiler vilka är små filer med filändelserna .ICC eller .ICM. Genom att bädda in profilen i en fil är du säker på att färgrymden hänger med och tolkas rätt på tryckeriets tryckpressar. På så vis maxar du slutresultatet

Varje tryckeri har egna färgprofiler. Om du har tryck på ingång till oss, glöm inte att ladda ner Arkitektkopias ICC-profiler. Du kan även läsa mer om vad en ICC-profil är.

Färgsystem – Pantone/PMS (Pantone Matching System)

Så har vi kommit till färgsystem. Dessa är nära besläktade med färgmodellerna. Till och med så nära att de ofta benämns som samma sak. Vi har ändå valt att separera dem. Pantone är kanske det vanligaste systemet och används för färgtryck. Systemet är en färgstandard som växte fram under 50- och 60-talet som ett försök att minska färgvariationerna hos slutprodukten.

I systemet har varje färgton fått ett nummer som du och tryckeriet enkelt kan referera till. Varje Pantone-färg har en motsvarande CMYK-färg. Om du vill välja en Pantone-färg, bestämmer du först vilken tryckfärg du vill ha, enklast genom att använda en färgkarta från ditt tryckeri. Pantone är grymt för logotyper eftersom dessa alltid måste ha en exakt färg.

Ett praktiskt exempel

Som du märker hänger alla begrepp väldigt tätt ihop. Så här kan en produktionskedja se ut i praktiken (om än kortfattat förklarat):

1. Du tar en bild med din digitalkamera, den är troligtvis inställd på sRGB eftersom detta är den vanligaste färgrymden på digitala enheter.
2. När du laddar upp bilderna i din dator ställer du in skärmen (skärmprofilen) och bildbehandlingsprogrammet (arbetsfärgrymden) efter sRGB.
3. Om bilden ska till tryck laddar du ner ICC-profilen från ditt tryckeri, bäddar in den och sparar hela paketet som PDF.
4. Nu är bilden klar för avfärd och kommer kunna tolkas rätt av tryckeriets maskiner.

HTML-färger, exempelvis HEX

Nu har vi pratat tryck men eftersom vi är på webben så tar vi en kortis om webbfärger också. Dessa färger blandas additivt av RGB-färger men deras tonvärden anges istället hexadecimalt och används i HTML- och CSS-kod. De hexadecimala värdena anges på samma sätt men med sexton siffror mellan 0-9 och bokstäver mellan A-F. Ytterligheterna svart och vitt betecknas med #000000 för svart och #ffffff för vit. Ibland kallas dessa färgdefinitioner för HEX.

För dig som vill djupdyka i färgens förtrollade värld

• Färgrymd
• Additiv färgblandning
• Subtraktiv färgblandning
• Lär dig skillnaden mellan färgrymd, färgprofil och arbetsfärgrymd
• Färglära
• Tryckipedia
• Om färg
• RGB vs. CMYK: Understanding Color in the Digital World
• Color Management