Papprets historia, utveckling och framtid

Det används dagligen för att få ut budskap i tidningar, böcker och broschyrer. Det kan göras vattenavstötande, absorberande eller få förmågor som lämpar sig för städning eller förpackningar. Skulle det finnas en topplista över världens mest inflytelserika uppfinningar så skulle vi definitivt hitta pappret på den. Det första kända papperet tillverkades i Kina redan ca 100 e.Kr och sedan dess har vi kommit långt i utvecklingen och tillverkningen av en av världens mest använda produkter. I denna artikel går vi igenom papprets historia, utveckling och lite av dess omtalade framtidsutsikter.

Från Kina till Europa

Kunskapen om hur man framställer papper startade i Kina redan under perioden 250 f. Kr – 100 e. Kr och det äldsta hittade pappret är daterat under den tidsperioden. Enkelt uttryckt blandades bark- och växtfibrer med vatten till en massa som hälldes på en uppspänd silkesduk i en träram. Där formades pappersmassan till ark och fick torka långsamt.

Kineserna verkade dock inte vara villiga att dela med sig av sin kunskap, för först på 600-talet hade kunskapen spridits till Japan och ytterligare hundra år senare till araberna. Européerna kom i kontakt med tillverkningen av papper under 1100-talet på två olika sätt. Araberna, som kontrollerade stora delar av Spanien, tog med sig tillverkningen av papper dit och så småningom spred sig kunskapen norrut till Frankrike. Italien startade ungefär samtidigt sin egen papperstillverkning tack vare korsfararna som kommit i kontakt med hantverket i mellanöstern och tagit med sig det via sjövägen till Europa.  Tillverkningen började i Europa under 1200-talet men tog fart på riktigt i samband med boktryckarkonsten i slutet av medeltiden. Fram till mitten av 1800-talet tillverkades huvuddelen av allt papper för hand. Under senare delen av 1800-talet växte pappersmassaindustrin fram i Europa.

Kina var först med att producera papper av växtfiber

När pappret kom till Norden och Sverige

Det var först under senmedeltiden som papper var på väg till Norden och de första dokumenterade uppgifterna på att papper använts är ett fyrsidigt blad från omkring 1345. Det äldsta bevarade beviset på att papper använts i Danmark är ett köpebrev som skrivits 1359. När det kommer till Sverige så finns det inte mycket dokumenterat, men det påstås att en biskop i Linköping lät anlägga ett pappersbruk vid Tannefors på 1520-talet, även om denna information för tillfället är mer sägen än fakta. Gustav Vasa lät även anlägga en papperskvarn vid Norrström i Stockholm. Den fanns kvar där till 1612 och flyttades då till Uppsala. På 1630-talet fanns det fem aktiva pappersbruk i Sverige.

Teknikens utveckling

Även om den europeiska och arabiska papperstillverkningen härstammade från Kina så skilde den sig från upphovsmakarnas metoder. Kineserna tillverkade sitt papper från växtfiber, medan européer och araber framställde papper endast med fibrer från lump (rester från textiltillverkning). Ordet lump kommer från holländskans lomp och betyder trasa.

Lump samlades in av lumpsamlare och var den huvudsakliga råvaran vid framställandet av papper ända in på mitten av 1800-talet. När pappersmaskinen uppfanns i början av 1800-talet ökade pappersproduktionen och efterfrågan av papper steg så pass mycket att mängden lump som kunde hämtas blev otillräcklig. För att möta råvarubristen började de europeiska pappersbruken istället använda växtbaserade råvaror till papperstillverkningen. Och nu händer det mycket så vi stolpar ned några nyckelpunkter:

• På 1830-talet började man tillverka papper av halm.
• År 1846 förfinades en metod som varit under utveckling i flera år: genom slipning av trä mot roterande, blöta, sandstenar så kunde man framställa slipad trämassa. Denna viktiga uppfinning ökade avsevärt mängden pappersmassa som kunde produceras och metoden började användas i Sverige under 1850-talet.

Detta är vad vi kallar för den mekaniska metoden för att få fram pappersmassa. Äntligen var det slut på användandet av textilfibrer i papperstillverkningen. Med intågandet av pappersmassa från trä så tog den industriella tillverkningen av papper fart på riktigt.

Papper av finare kvalité, exempelvis till böcker, framställs idag med kemisk metod

Vad är ännu effektivare än att slipa sandsten mot trä för att få särskilt fin trämassa? Det rätta svaret är kemisk framställning av pappersmassa. Kemiska trämassefabriker började under 1870-talet att anläggas i större skala, och här kommer mer superfakta så häng med i punkterna nu:

• Först ut var det vi kallar för sodaprocessen. Det innebär att under högt tryck koka ved i flisform med 20–25 % kaustiksoda, vilket gradvis kom att utvecklas till sulfatprocessen.
• Några år senare introducerades sulfatprocessen. Med den behandlas vedflis under förhöjt tryck i en sur sulfatlösning. På så sätt kunde man bryta ner och lösa ut den sammanbindande ligninsubstansen och därigenom kunna frilägga fibrerna.

Idag domineras den kemiska pappersmassatillverkningen av sulfatprocessen, framför allt till papper för böcker och broschyrer, medan mekaniska metoder används till pappermassa för papper som inte behöver samma fina kvalité, exempelvis för tidningspapper eller kartonger.

I modern tid tillverkas papper i princip bara med maskin (mekanisk eller kemisk). Manuell tillverkning förekommer men i väldigt begränsad omfattning och då gäller det papper för speciella ändamål, exempelvis speciella arkivdokument eller pappersark åt konstnärer.

Framtiden för papper och en hållbar industri

Pappret har i över 2000 år haft en viktig funktion i människans utveckling av samhället, framförallt som bärare av budskap, fakta och historia. Idag finns minst 50 000 olika användningsområden för papper och vi använder det till en mängd olika ändamål. Rollen som budskapsbärare har pappret fortfarande, men i dagens samhälle, där digitala kanaler ersatt eller kompletterat tryckt material som budskapsbärare, har pappret också fått en större roll som ett hållbart förpackningsmaterial som är förnybart.

Pappersförpackningar stod under 2021 i Sverige för den största mängden förpackningar på marknaden, 674 600 ton. Samma år i Sverige samlades 324 098 ton returpapper från tidningar, trycksaker och pappersförpackningar in för materialåtervinning. Det motsvarar ca 30 kilo återvunnet papper per svensk invånare.

Pappersförpackningar är den vanligaste typen av förpackningar

Pappersfiber från svenskt granträ kan återvinnas sju gånger, men behöver hjälp av nya, färska pappersfibrer för att kunna produceras. Vissa studier pekar också på att framställandet av nytt papper från hållbart skogsbruk kan vara mer miljövänligt än att blanda returpapper med nytt för att återvinna produkterna.

Pappret har gått en lång väg och trots förändrade användningsområden vågar vi påstå att det är ett material som kommer leva i många år framöver.

Är återvunnet papper mer hållbart än hållbart skogsbruk?

Vill du veta mer om vårt hållbarhetsarbete här på Arkitektkopia? Här hittar du information om vårt hållbarhetsarbete.