Konsten att skapa läsvänliga texter

Att skriva en text som både ökar läsbarheten och möjligheterna att förmedla budskapet är ett gammalt hantverk inom formgivning. ”Typografin” har länge spelat en viktig roll för hur vi tar del av textinnehåll och samtidigt behåller läsarens nyfikenhet.

Du har kanske någon gång börjat läsa en text du varit väldigt nyfiken på men plötsligt haft svårt att behålla intresset och efter ett tag slutat läsa. Då kan det helt enkelt handla om att personen som satt ihop texten misslyckats med typografin. En text med dålig typografi ger ett rörigt intryck och man som läsare behöver anstränga sig för att orka fortsätta.

Historiskt sett är typografin ett hantverk som över lång tid förädlats extra mycket inom vissa branscher. Redaktionella texter är ett gott exempel på uttag som ska nå många läsare. Då ställs höga krav på god läsbarhet för att passa mängden. Därför har hantverket alltid varit väldigt viktigt ända sedan sättmaskinerna gick rastlöst hos de gamla tidningstryckerierna.

Vad är typografi?

Typografi är konsten om att utforma en text – tryckt eller digitalt – i syfte att förenkla för läsaren att ta till sig av innehållet och budskapet. Formatet kan gälla allt från tidningar, broschyrer till webbplatser, digitala presentationer och sociala medier.

Ämnet är inte helt entydigt men det finns en hel del regler, tips och rekommendationer du kan använda dig av för att öka läsbarheten i din text. Om man vill kan man nörda ner sig ordentligt i djungeln av alla typografiska begrepp som behandlar ämnet – både övergripande och ända ner på teckennivå. Dessutom finns det olika riktlinjer för vad som gäller för text i tryckt och digitalt format. Häng med så benar vi ut vad som är bra att tänka på innan du börjar!

Formatera texten och lägg till luft för bättre läsbarhet

Ett klassiskt knep för att göra texten mer läsvänlig är att ge den mer luft. Det kan man göra på flera sätt. Ett av dem är att öka radavståndet. Inte för mycket men så att inte raderna ”sparkar” på varandra både upp och nertill.

Om du vill göra läsaren extra uppmärksam på något viktigt ord, begrepp eller citat kan du göra orden i kursivt. Undvik att göra hela meningar kursiva. Du kan även använda fetstil när du vill framhäva ett viktigt ord och samma som för kursiv stil ska fetstil endast användas på enstaka ord i brödtexten för att vägleda läsaren. Fetstil används annars oftast i rubriker och ingresser.

Text som är understruken används oftast i digitala sammanhang när man vill länka till en sida eller ett dokument. Genomstruken text är både sällsynt och en formatering man bör använda med försiktighet. Den syftar ofta till att påvisa ett avståndstagande eller en korrigering av viss information.

Typsnittet – ditt verktyg för att nå fram

Valet av typsnitt kan vara både svårt och enkelt. En bra tumregel är att inte styras för mycket av designen utan mer fokusera på funktionen. Det finns enkla handfasta tips och regler för vad som gör en text mer läsvänlig:

• Generellt är kursiv och versal text svårare att läsa än gemen.
• Är texten i tryckt format brukar man använda ett serif-typsnitt. Det innebär att tecken i typsnittet har ”klackar och fötter”. I digitalt format är det mer lämpligt med ett linjärt typsnitt (sans serif – utan ”klackar och fötter”).
• Var försiktig med att blanda typsnitt. Om du ska blanda bör du vara konsekvent med samma typsnitt i textens respektive delar – rubrik, ingress och brödtext.
• Var konsekvent med gradvis storlek på typsnittet – exempelvis 10 pkt i brödtext, 13 pkt för mellanrubriker och 20 pkt för huvudrubriker.

Typografi på webben

I takt med den digitala utvecklingen har typografi på webben kommit att bli ett populärt och omdiskuterat ämne. Idag publiceras mycket av all text på nätet och det medför både vissa förutsättningar men också utmaningar för skribenten och läsaren. Dessutom förekommer ett högt tempo i konsumtionen och mycket skumläsning, vilket ytterligare förstärker typografins relevans på webben.

• Om du exempelvis använder ett specialtypsnitt finns risken att läsaren använder en enhet som inte har tillgång till typsnittet och därför inte kan läsa det.
• I vissa fall kan man vara mer begränsad i sitt gränssnitt för att påverka sina typografiska verktyg. Lyckligtvis har läsaren ofta några möjligheter att själv formatera texten, så som att öka textstorleken.